Sjette Föreläsningen. 4/11 57

Sjette Föreläsningen. 4/11 57.

1 Enligt hvad vi sett i föreg. framställn.föregående framställning, betecknar nu sjön en dal, och den djupaste dalen är hafvet – oceanen. Äfven hoceanen är icke, strängt taget, en dal, utan ett system komplex af dalar. Nu ha vi ligga vi likasom på randen af tvenne stora oceandalar – Ishafvets och Östersjöns. Ishafvets djup är blott ofullkomligt undersökt – man vet blott att det på flera punkter öfverstiger 1000 famnar. Wi kunna då tänka oss att norden af vår kontinent är belägen på sluttningen af ettn dal om minst 1000 famnars djup, hvars rand i söder betecknas af Maanselkäs högsta kammar. Men denna M:selkä är en vattendelare – på dess norra sida rinna alla floder nedåt Ishafsdalen och beteckna dermed slutt landets sluttning ditåt – dalsluttningen – på dess södra sida rinna åter alla floder nedåt Östersjödalen och beteckna likaså att landet derefter börjar stupa åt söder. Östersjödalen är åter en klyfta, en inskärning af|23||371| Atlant. oceanens dalbäcken och afskiljes derifrån utaf Jutlands sandvallar och Norska fjällryggensens breda granitrygg. Östersjödalens djup är bättre kändt. Wi veta att största djupet i nejden af Gottska Sandön är 100 famnar. Men nu är det förut anmärkt, att man för att finna det eg.egentliga området för ett dalbäcken, bör draga en linie genom källorna af alla de floder, som flyta ut i samma bäcken. Dra vi således en sådan linie genom källorna för Östersjöns alla floder, så finna vi att detta dalbäcken sträcker sig i vester till norska fjällryggen och midten af Jutland, i söder långt in i Tyskland till Schwartzwald och Riesengebirge, i öster till Alaunsvårtytt den ryska vattendelaren och i norr till Maanselkä. I den omfattningen är Östersjödalen icke ringa, och det är icke otänkbart, att hela eller största delen af detta bäcken i urtiden varit uppfylldt af vatten. När vi nu jemföraaddera Ösjöns största djup, 100 f.famnar =600 fot, med höjden af dess sluttningar, så komma vi till det resultat, att vestra sluttningen är omkr. 3000 f.fot, ? den södra omkr varierande mellan 2 och 4000, den östra blott blott 1000 fot och den norra cirka 2000 fot. Det är dendDen norra eller rättare nordöstra sluttningen af Ösjöns bäcken är Finland.

Finlands dalar.

2 A. Norr och öster om M:selkä:

3 1. Stora Ishafsdalen – till Linnunselkä = Enare

4 2. Hvita hafsdalen – Ls. – Miinakivi –

5 3. Onegadalen Miinakivi – Lieksa – Aunuksenselkä.

6 B. Söder och vesterom Mselkä:

7 1. Torneådalen, till Ounasselkä

8 2. Kemidalen: Ouns. – Kivalons. – Suolaselkä –

9 3. Österbotten: Kivalons. – Suomens. –

10 4. Kumodalen: Suomenselkä – Salpauss. – Kyröns. –

11 5. Suomidalen: Salp.selkä, Lohjanselkä –

12 6. Nyland: Lohjans., Salpauss., Äyräp.selkä – I midten Kymmenes.svårtytt

13 7. Ladogadalen: Äyraps., Salpauss., Aunuksenselkä.

14 Csvårtytt. Höglandsdalarna inom Maans., Suomens. Kyröns., Salps.

15 1. Kiantodalen: Kainuns. Maans., Jumalisjärkä

16 2. Uleådalen: Kainuns, Suomens.
Sotkamos: – delas i original: i tu af Wuokatti i Paldamo och Sotkamodalen –

17 3. Pielisdalen: Ms., Suoms., Karjalans.

18 4. Saimadalen, öfra, nedra: S.selkä, Karjalans., Savons., Salpauss.

19 5. Päjäned., öfra, nedra: Suomens. Savons., Hämeens., Salpauss.

20 6 Näsijärvid., Hämeens, Suomens., Kyröns., Salpauss.