Notisen/artikeln ingår i HT 23/3 1844:|23 3|

En Förklaring.

1 När Red. för H:fors Tidn. införde den under ett gladt skämt bland vänner sammanraspade och erkändt skrala historietten om »Mamsell N:s lilla svarta», ansåg Red. den i hvarje afseende obetydlig. Red. har sedan erfarit, att den rönt en tadlande uppmärksamhet och inser nu, att den anslagit oädla föreställningar ... der sådana förefunnits. Sådant klandras med rätta, och Red. anhåller derföre, med villigt erkännande af en obetänksamhet, om den värda allmänhetens undskyllan.

2 En Insändare i H:fors Morgonblad N:o 23 har uttalat detta tadel med en värma, som vore aktningsvärd, om den tillika vore sansad. Äfven redaktioner äga en rättmätig fodran af sina läsare: den, att deras verksamhet – vore den äfven ringa och i mycket förfelad – ej totalt misskännes. Om »få tidnings-redaktioner så obarmhärtigt bedragit publiken», som den nuvarande Red. för H:fors Tidn. (ty med de förra äge vi intet att skaffa) – det är en fråga, hvilken Red. är obefogad att besvara, men som, med billigt hänseende till omständigheterna, kanske skall mera skonsamt afgöras af allmänheten, än af Ins. – Om Red. hyst något »sjelfförtroende», har det varit till sin redliga vilja, ej till sin förmåga. Hvad angår de ganska onödigt omgnatade »finska syftena», har Red. hvarken ansett lämpligt att sjelf bedöma deras halt i tidningen, eller att afplanka dem inom vissa definitioner. Red. har aldrig haft för afsigt att tillegna sig dem företrädesvis, utan fastmer (1842 N:o 101) erkänt den fosterländska riktningens insteg inom hela den finska publiceteten, och med det mångomordade uttrycket blott tillkännagifvit sitt anslutande till denna riktning.